Ett populärt sätt att räkna på mänsklig miljöbelastning är så kallade ekologiska fotavtryck (EF). Begreppets idéhistoriska grund hittar man i de ”spökarealer” som den svenska kulturgeografen Georg Borgström presenterade på 60-talet. Man hittar även en relativt detaljerad beskrivning av konceptet i Garrett Hardins Living Within Limits (1993) men det var först i och med Mathis Wackernagel och William Rees (1993) som begreppet både konkretiserades och populariserades. Konceptet och analysmetoden har fått ett stort genomslag i samhällsanalys och -planering, såväl nationellt som internationellt.
Vårt ekologiska fotavtryck är ett mått på hur stor biologiskt produktiv land- och havsyta som krävs för att ta fram allt vi konsumerar och bli av med det avfall vi orsakar utifrån aktuell teknikanvändning.
Vårt ekologiska fotavtryck är sammansatt av många olika slags ytor över hela jordklotet och uttrycks vanligen i enheten globala hektar, d v s hektar med genomsnittlig global produktionsförmåga. Man kan beräkna det ekologiska fotavtrycket för enskilda individer och jämföra exempelvis hur stor yta en höginkomsttagare i Sverige eller en bonde på Burmas landsbygd gör anspråk på med sin livsstil. Man kan även beräkna ekologiska fotavtryck för organisationer (skolor, företag, föreningar), städer, länder och världen som helhet — och även då uttrycker man oftast resultatet i antal globala hektar per person.
Nedan redovisas mer i detalj varför vi förbrukar 1,5 jordklot i genomsnitt i världen (kort url)
Nedan mer siffror som visar ekologiska fotavtrycket land för land (Excelblad, källa):
Ekologiska fotavtrycket land för land
Fotavtrycksberäkningarna ger naturligtvis bara en fingervisning om miljöbelastningen och precis som i alla andra förenklade analyser har viktiga aspekter av verkligheten utesluts. Det är därför viktigt att vi har ett kritiskt perspektiv också på fotavtrycksberäkningar samt är medvetna om att metoden kontinuerligt utvecklas.
Ni som vill läsa på mer kan t ex läsa WWF:s material om ekologiska fotavtryck: http://www.wwf.se/source.php/1158130/Ekofotavtrycktidningen.pdf , ”Ekologiska fotavtryck – vår påverkan på planeten”. och/eller Svalornas: http://svalorna.org/vart-arbete/svalorna-sverige/ekologiska-fotavtryck/ .
Det är möjligt att göra olika test (WWFs test; annan WWW testsida) för att se hur många jordklot som skulle behövas om alla levde som du, din familj:
Test: Hur många jordklot behövs?
Det finns fler sidor man kan testa sig, t ex Myfootprint: http://myfootprint.org/en/visitor_information . Det finns även en elev- och skolkalkylator som baseras på statistik från bl a FAO och SCB och utgår från beräkningar av internationella och svenska forskare bland annat från Global Footprint Network och Stockholm Environment Institute. Besök gärna www.globalfootprintnetwork.org för att följa utvecklingen av metoden för fotavtrycksberäkningar. Resultaten redovisas både som ekologiska fotavtryck (där koldioxidutsläpp ingår) och som koldioxidutsläpp per år. Källa: http://skola.klimatsmartcommunity.net/?page=3 .
Testa gärna några frågor innan vi träffas (klicka på bilden, eller på voto.se/ekologiskfot):
Några frågor på voto.se/ekologiskfot. Svar http://voto.se/poll/ekologiskfot
Mathis Wackernagel berättar om ”The Ecological Footprint” under fem minuter:
Miljörättvisa och klimaträttvisa är begrepp som kan kopplas både till hållbarhet och ekologiska fotavtryck. Nedan en film som under tre minuter berättar om ”Climate Justice”:
Ekologiskt fotavtryck 
Pingback: Summering workshop på komvux i Burlöv/Arlöv | Ekologiska fotavtryck